Charlie ler när han häller upp det rykande varma teet i min kopp. Earl Grey och inget annat ska det vara. Sockerbitarna sparar han heller inte på. Trots att han måste ha gett 100-tals intervjuer så verkar han inte vara trött på att berätta om sitt liv och sin musik. Skorporna han bjuder på är italienska biscotti av finaste sort, och med glimten i ögat förklarar han för mig hur det förhåller sig det här med skorpor och te. Fikat han är en del av showen, en ironisk anspelning på sjömanskosten.

- Man tröttnar på teblask, konserver och kex när man seglar för två pund i hyra förstår du. Han suckar och skakar på huvudet, maten var riktigt dålig på sjön på den tiden. Charlie hoppade av ett av sina första påhugg i maskin för att han inte stod ut med maten.

Första jobbet som trimmer                                                                                  Aileen Allanah så hette hon. Hon gick med stenkol och koks mellan Sunderland och Santa Cruz. Arbetet som eldare ombord var hårt, men en whisky var fjortonde dag gjorde sitt till för moralen. Chefen brukade säga att ”Det var nyttigt för kroppen” med en whisky av gammal god sort. Charlie klarade ut i Newcastle när han fick nog av det dåliga käket. Inte anade han då att nästa hyra skulle bli mycket värre.

Hårt och farligt arbete i elddurken                                                                          Nästa hyra fick Charlie på anrika Stevenson Line. Bermudas hette den femtusen ton tunga båten och den hade hela sex skorstenar. Det var hårt arbete att hålla elden igång på ett så stort fartyg. Trångt mellan skotten var det, och kolet var av så dålig kvalitet att det bara var pulver.

- Den får inte va varken dum eller lat som ska stå på en elddurk och fyra.                                                                                         Vid Biscayabukten kunde det blåsa rejält och när rorgängarna inte höll rak kurs trampade eldarna i glödande slagg.  Matroser som inte kunde styra var inte populära, eldarna hotade dem ofta med stryk.

Charlie på kärleksäventyr i land                                                                                                                                                                     I Valencia fick fartyget ny last av apelsiner, men Charlie var tröttkörd och passade på att smita iland med sin sjösäck och sin mandolin i bagaget. Redan då hade han börjat skriva musik. Smal och tunn som ett rakblad var han, men han hade lyckan att möta en flicka som gödde upp honom på kyckling och tre sorters vin. Nog tyckte Charlie att hon var ovanligt rar, men sjön  lockade mer.

Olyckshändelse i Bordeaux                                                                                                                                                                       Charlie seglade med både britter och yankees, över alla haven. Det hände att han gick utan hyra då han både svalt och fick stryk av polisen. Men det värsta han varit med om var när de hade gjort rent ångpannorna i Bordeaux och Charlie somnade i kitteln. När han märkte att manluckorna skruvades på var det redan för sent.

 Räddad i sista sekunden                                                                                                                                                                                        -  Jag vaknade när vattnet blev påsläppt, you see, och kamraterna eldade under.                                                                        Det var kolmörkt i kitteln och vattnet steg. Han flydde högst upp inunder, men där var det ju stopp, där var manluckan på. Det kunde tagit slut där, om inte Donkeyman varit en snål skotte som saknat  sin hacka. Charlie hade de glömt bort, men det där redskapet räddade livet på honom. Det var då Charlie bestämde sig på allvar för att skildra sjömanslivet i sin musik. Den svenska visskatten hade helt klart blivit  fattigare om det inte varit för en snål skotte!

 http://hem.passagen.se/liolo/texter/etexter/e030t.htm - texten till eldarevalsen